Gamla recept...

Jag älskar gamla recept. Det är något nästan magiskt med att läsa recept från förr. Jag har flera gamla kokböcker och även "Husmoderns köksalmanacka" från 30-talet. Att läsa i dem är som att i ett kort ögonblick få kontakt med personer från den tiden. Det är intressant att se vilka råvaror som användes. Jag sitter här med mina fördomar om hur fattigt det var förr och vilka fantastiska saker vi använder och kan idag. -Kunskapen, råvarorna och och teknikerna kan vi inte alls mäta oss med... Det är också roligt att läsa reklamen och artiklar om det som var aktuellt då i köket och hur man trodde att det skulle bli.

Idag har jag bakat min mormors recept på "salladsbröd". Vi kommer inte att äta brödet till sallad utan till påskbuffén. Jag vet inte hur gammalt receptet är, men jag fick denna handskrivna lapp när jag var 19-20 år och nu har jag passerat 40. Så vitt jag vet hade min mormor bakat bröden i flera år före det att jag fick receptet. Jag blir alldeles rörd när jag ser hennes handstil. Så ofta jag läst det hon skrivit i brev och kort som hon skickade. På slutet blev handstilen förändrad, spretig och nästan inte läsbar. Här i detta recept är det handstilen från den kloka, fantastiskt pigga dam som min mormor var, som man ser.

För er som inte är vana att läsa skrivstil:
Salladsbröd
500 g mjöl blandas med 100 g (rumstempererat) smör till en smulig massa. 30 g jäst löses upp i lite mjölk. Tillsätt 3 dl kall mjölk, 1 ägg, 2 tsk socker och 1 tsk salt. Allt blandas till en smidig deg.
Låt jäsa 1 timme.
Kavla ut degen till två längder, 20x50 cm. Pensla med smält smör och vik ihop i tre delar (efter längden, du ska få en lång, smal remsa att skära upp). Lägg skarven nedåt och skär i 4 cm breda bitar. Jäs på plåt i 1 timme och pensla med ägg, strö sesamfrön på. Grädda i 275 grader i 7 minuter.


Här ser man den ena av de två plåtarna med smaskiga salladsbröd. Jag vet inte riktigt hur tanken är att man ska äta dem, men vi brukar bryta upp dem och lägga i smör och ost. Mums!

Mormors salladsbröd